ULRIK SAMUELSON

HOMEOSTASIS

18 OCTOBER – 6 NOVEMBER 2022

AT THE CORNER SPACE, KARLAVÄGEN 15
OPEN BY APPOINTMENT

I början av 1960-talet växte en serie målningar fram som Ulrik Samuelson kallade Homeostasis. Denna term hade han funnit i läsningen av molekylärbiologen Gösta Ehrensvärds bok Liv, ursprung och utformning. Homeostasis är en biologisk grundprincip som något förenklat förklarar celler och organismers förmåga att vid en ändring av den inre eller yttre miljön verka för att återställa en jämvikt.

Ulrik Samuelson har berättat att han vid denna tid upplevde konsten och framför allt måleriet som oändligt belastat av historien. Och att han hade svårt att förhålla sig till bilden av konstnären som det ensamma geniet, som någon som genom ett expressivt måleri skulle fästa en del av den egna personan eller själen på duken. Att målningen på så vis skulle bli ett slags förlängning av konstnären själv. Detta intresserade inte Ulrik Samuelson som drevs av en annan nyfikenhet. Han intresserade sig för konsten i rumsligheten och för möjligheterna att uppleva konsten på ett sätt som inte skulle begränsas av galleriets vita kub. Olle Nyman drev under denna tid den sk Monumentalskolan på Kungl Konsthögskolan och där fick Ulrik Samuelson lära sig om måleriet i relation till arkitekturen, han fick träna klassiska monumentaltekniker som stucco lustro och al fresco och detta helhetsperspektiv på rumslighet kan vi ana i de installationer som Samuelson senare skapade både tillsammans med konstnärskollegan Sivert Lindblom och på egen hand. Han experimenterade och arbetade för att ta måleriet från ytan till rummet och det ses i de objekt som blev som fristående verk men också i de verk där en ready made infogats i måleriet.

Tillbaka till Homeostasis. Målningarna är vid en första anblick abstrakta. Men i det nonfigurativa kan betraktaren ändå ana det organiska, som kroppar eller former som rör sig, sträcker sig eller kryper ihop. Formerna rör sig över dukens yta, som om de inte nöjer sig med den begränsning som spännramen innebär. Formerna söker sig vidare ut i rummet och vi anar den strävan efter balans som just målningarnas titel anspelar på. Denna strävan, menar konstnären, återfinns i allt. Och där finns en önskan att sätta konsten i ett större sammanhang, eftersom Samuelson ansåg att konstskapandet var inordnat i och en del av människans beteendemönster – och därigenom oundvikligen påverkat av människans yttre och inre miljös intryck. I koloriten i denna serie målningar anas Francis Bacons palett, men formen och rörligheten skvallrar om att duken snart ej skulle vara nog för konstnären. Strax efter målningarnas tillkomst skapade Ulrik Samuelson sina första installationer och han kom att sätta avtryck som förnyare i både måleri och rumslig gestaltning.

ULRIK SAMUELSON (f. 1935) bor och verkar i Stockholm. Ulrik Samuelson är utbildad vid Konstfack, Stockholm (1953-57) och Kungliga Konsthögskolan, Stockholm (1957-62). Ulrik Samuelson är professor i måleri och innehade en professur vid Kungliga Konsthögskolan, Stockholm (1970-78). Ulrik Samuelson har tidigare ställt ut både i Sverige och internationellt, däribland på The New Museum of Contemporary Art, New York; Venedigbiennalen; Moderna Museet, Stockholm; Nationalmuseum, Stockholm samt Liljevalchs, Stockholm. Ulrik Samuelsons verk finns representerade i ett flertal offentliga och privata samlingar, bl a Nationalmuseum, Stockholm; Moderna museet, Stockholm; Norrköpings konstmuseum; och Gustav VI Adolfs samling. Kungsträdgårdens tunnelbanestation i Stockholm är en av många offentliga verk av Ulrik Samuelson. Andra exempel är Entrén-trapphallen till Guldrummet, Historiska museet, Stockholm; Entrén på Stockholms Stadsteater; Parabol, Sveavägen, Stockholm; Stockholms Centralstation, Stockholm; Biografen Filmstaden Sergel, Stockholm. Ulrik Samuelson har erhållit en mängd stipendier och utmärkelser bl a Prins Eugen-medaljen och första pris i Carnegie Art Award.

ABOUT THE ARTIST>