DITTE EJLERSKOV
JOHAN FURÅKER

CERES’ SOLAR SECRET

20 JANUARI – 18 FEBRUARI 2024

RECENSERAD AV
KONSTEN.NET
6 FEBRUARI 2024

ENGLISH

Från antiken till en oviss framtid

Varje epok drömmer om den följande.
Ulf Peter Hallberg

De bor ihop, deras ateljéer ligger bredvid varandra och de visar sin konst i en gemensam utställning. Men de skapar inte tillsammans. Ditte Ejlerskov och Johan Furåker blickar tillbaka på konsthistorien och tolkar den på varsitt sätt. I samma utställningsrum för deras verk en poetisk dialog med varandra och med det förflutna.

Intresset för antiken har i Ditte Ejlerskovs konst fått olika skepnader. Den här gången utgår hon från den klassiska skulpturen Diadumenos (Diadembäraren) av Polykleitos (ca 460–420 f.Kr.), en av den högklassiska tidens främsta bildhuggare. Polykleitos avbildade den grekiske atleten naken, när han efter en vunnen tävling lyfter sina armar för att knyta ett segerband om huvudet.

Med en bestämd konstnärlig gest blåser Ditte Ejlerskov nytt liv i Diadumenos som traditionen till trots blir en handlingskraftig och segerrik kvinna. Tidigare har Ejlerskov parafraserat den romerska marmorkopian av en hellenistisk brons som föreställer manliga brottare i en sluten kamp. I hennes verk har männen förvandlats till två kvinnor som i sin tur representerar det så kallade kärlekshormonet oxytocin och dess raka motsats – adrenalin. Dessa två substanser kan inte existera i kroppen samtidigt, vilket innebär att deras förhållande består av en ständig kamp.

Det karaktäristiska i Ditte Ejlerskovs estetiska uttryck är hennes förmåga att pendla mellan det abstrakta och det figurativa på ett obesvärat sätt. Ibland sker detta inom samma bildyta. Berättelser, andliga referenser och optiska effekter samverkar.

I Diadumene Interfered framstår lager av ordnade strimlor både som ett abstrakt mönster och som ett konkret galler som avskärmar betraktaren för det överdimensionerade ansiktet bakom det. Olika visuella språk flätas samman. Varje skikt är egentligen fullbordat i sig. Ändå ger de näring åt varandra. Som om olika målardukar lades lager på lager och lyste igenom varandra i ett samspel. Istället för att dölja som ett filter framhäver de varandra. Lekfullt och gåtfullt på samma gång.

Det abstrakta renodlas i den meditativa sviten Dream Gradient Paintings. Olika färgtoner vävs här sömlöst samman. Den till synes reducerade formen är så rik på nyanser att det nästan finns något andligt över den. Bilderna går tillbaka till den urgamla idén om hur olika färger påverkar det mänskliga psyket. Som ordlösa fantasier fascinerar dessa verk med sin gränslöshet, där blicken utan något fäste slungas in i ett djup. Tiden stannar som om det förflutna och framtiden smälte samman i ett skiktat färgfält.

Johan Furåkers visuella berättelser utgår ofta från verkliga men märkliga liv och excentriska karaktärer. Furåker har bland annat skildrat Gabriele d’Annunzio (den dekadente poeten och ultranationalisten, som de italienska fascisterna under 1920- och 30-talet uppfattade som sin föregångare) och Albert Dadas (den tvångsmässige resenären med ett sjukligt behov att ständigt ge sig av utan att veta vem han var och varför han reste). I en serie målningar har han avbildat motiv från Trajanuskolonnen, invigd i Rom 113 e.Kr.

I verken, som även kan expandera i rummet och visas som skulpturala installationer, anspelar Johan Furåker på teater- och filmscenografi. De snidade målningarna kan placeras på väggen eller fritt på bord eller golv. Det visuella uttrycket påminner om avskalade scenografier i Wes Andersons karaktäristiska filmspråk, där verkligheten blir en surrealistisk föreställning med rekvisita och kostymbyten framför en öppen ridå.

Johan Furåker arbetar med repliker av repliker. Spänningen skapas genom att klassiska konstverk visas i ett nytt, inte nödvändigtvis smickrande ljus. Ceres, den antika gudinnan för spannmål och fruktbarhet, påminner om den slutna cirkeln mellan liv och död och om de mångbottnade mytologiska berättelserna som känns både föråldrade och aktuella på ett förbluffande sätt. I ett annat verk skapar Furåker en parafras av Emmanuel Frémiets (1824–1910) förgyllda skulptur Renomée des Arts som sedan slutet av 1800-talet är monterad på bron Alexandre III i Paris. Även här handlar det om flera lager där det historiska och det mytologiska överlappar varandra. Det stiliserade bildspråket varskor om att den yttre världen är när allt kommer omkring en sofistikerad uppsättning av artificiella kulisser och att våra tvärsäkra berättelser är osäkra konstruktioner, där fakta och fiktion skapar en komplex väv.

Utställningen som helhet handlar om en fundersam, inte sällan kritisk blick, riktad mot idéer och föreställningar inpräntade i det klassiska arvet som med sina intrasslade trådar förbinder generationer även då när vi inte anar det. Genom konsten rör sig berättelserna framåt och bakåt, överskrider tiden och obehindrat färdas mellan verklighetens och fantasins svårbestämda gränser. Johan Furåkers verk är som portaler till en svunnen tid som betraktas med samtidens något förvånade ögon. Ditte Ejlerskov startar i det förflutna men navigerar snarare framåt mot ett okänt och visionärt landskap, där gamla normer kommer med stor sannolikhet ersättas av nya, ännu oklara mönster. Tillsammans skapar verken broar från antika myter till en oviss framtid.  

Joanna Persman

Ditte Ejlerskov, född 1982 i Fredrikshamn, bor och är verksam i Skælskør, Danmark. Ditte Ejlerskov har studerat vid Funen Art Academy i Odense, Cooper Union School of Art i New York och har en MFA från Konsthögskolan Malmö. Ditte Ejlerskov har tilldelats åtskilliga stipendier och konstnärsresidens, och hennes verk har visats på ett flertal internationella gallerier och institutioner, bl a CCA i Andratx, Nikolaj Kunsthal i Köpenhamn, Moderna Museet Malmö, Uppsala konstmuseum, CNEAI i Chatou och MASP – Museu de Arte de São Paulo. Hon hade nyligen en soloutställning på Varberg konsthall. Ditte Ejlerskov  finns representerad i ett flertal samlingar, däribland Statens Kunstfond i Danmark, Statens Konstråd i Sverige, Malmö Konstmuseum, MASP i São Paulo, och ARKEN Museum for Samtidskunst i Danmark. Offentliga konstnärliga gestaltningsuppdrag inkluderar Sønderborg Gigthospital, Det Musiske Hus i Fredrikshamn, och Social– og Sundhedsskolen, Danmark. 2017 fick Ditte Ejlerskov uppdraget av Danmarks Folketing (The Danish Parliament) att göra ett officiellt porträtt av Helle Thorning–Schmidt, då statsminister i Danmark.

Johan Furåker, född 1978 i Uppsala, bor och är verksam i Danmark. Johan Furåker har studerat vid Gerlesborgsskolan i Stockholm, Konsthögskolan i Umeå, och har en MFA från Konsthögskolan i Malmö. Johan Furåker har ställt ut solo och deltagit i grupputställningar på ett flertal gallerier och konstinstitutioner i Europa, bl a CAPC i Bordeaux, CNEAI i Chatou, Frankrike, Kunstverein Hannover i Tyskland, Kristiansand Kunsthall i Norge, Reykjavik konstmuseum på Island, och Malmö konstmuseum. Han har även ställt ut på CAVE / AYUMI GALLERY i Tokyo, Japan. Johan Furåker har erhållit flera konststipendier och konstnärsresidens, och han finns representerad på CAPC i Bordeaux, CCA i Andratx, Uppsala konstmuseum, Malmö konstmuseum och Statens Konstråd m fl. 2020 fick han i uppdrag av Region Östergötland att göra ett konstverk för Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena, vilket resulterade i muralmålningar, gravyrer i glas och målningar.

Installationsbilder Giulia Cairone