JULIA ADELGREN

HESPERUS

8 NOVEMBER – 8 DECEMBER 2024

Välkomna till Julia Adelgrens första soloutställning på galleriet. Utställningen, Hesperus, består av en serie nya målningar. Vernissage fredagen den 8 november, kl 17-19 med anledning av Gallery Weekend.

ENGLISH

Med naturen som tydlig inspirationskälla skapar Julia Adelgren familjära men samtidigt fantasifulla landskap, ibland bebodda av anonyma figurer eller bekanta objekt. Hennes verk balanserar det fantastiska och idealistiska med en stillsam, jordisk introspektion. Varje målning har sin egen unika scen, som kapitel i en saga eller vykort från långväga resmål. Hennes verk visar upp hörn av en värld som känns bekant, men samtidigt okänd: djupa, skimrande hav, böljande horisonter i mörka pasteller och knotiga trädstammar mot en dramatisk himmel. De bär en känsla av minnen från platser som aldrig funnits – en sorts märklig nostalgi för något overkligt.

JULIA ADELGREN, född 1990 i Stockholm, Sverige, bor och arbetar för närvarande i Köpenhamn, Danmark. Adelgren studerade vid National Academy of Art i Bergen, Norge, 2014–2016 och Kunstakademie Düsseldorf, Tyskland, 2016–2020.  

Julia Adelgrens verk har visats på ADZ Gallery, Lissabon, Portugal; Mamoth, London, UK; Clint Roenisch Gallery, Toronto, Kanada; Spread Museum, Entrevaux, Frankrike; Kunsthaus Essen, Tyskland; KIT, Düsseldorf, Tyskland; K21, Düsseldorf, Tyskland med flera.

VERK
LADDA NER CV

Text av Phin Jennings:

Kindred a moment with moon and shadow,
I’ve found a joy that must infuse spring:
– Li Po, ‘Drinking Alone Beneath the Moon’

Världen är en storm av intryck. Varje gång vi öppnar ögonen så översköljs vi av bilder, föremål, idéer och känslor. Vår förståelse är fragmenterad och kaotisk. Även i de mest vardagliga situationer är erfarenheterna helt enkelt för många för att vi ska kunna översätta dem till en sammanhängande bild eller berättelse.

Julia Adelgrens målningar är små fickor av begriplighet i stormen av intryck. Hennes språk är koncist. Ett litet antal motiv från hennes dagliga värld av förnimmelser återkommer i olika konstellationer: en fjäril, en solros, siluetten av en kulle.

Även om det kan se ut som ett ordnat system av symboler, så är konstnären mer intresserad av objektets roll inom den värld som själva målningen presenterar.

Hon tänker inte på någon eller något speciellt, utan låter snarare en person eller en plats ta form på duken. Om du letar efter en sammanhängande uppsättning referenser kommer du bli besviken. Det betyder inte att det inte någonstans finns ett system av idéer – bara att det manifesterar sig på ett dunkelt sätt.

Adelgrens främsta intention är att uppnå en viss klarhet bland sina motiv som avger en känsla av direkthet och angelägenhet. Som hon uttrycker det ska varje målning ”ha ett öga” – den ska se tillbaka på oss.

Ibland arbetar hon med en och samma duk under flera års tid och målar och målar över tills den önskade effekten uppnås. Färdigställda är det nästan som om Adelgrens målningar tycks vibrera. De besitter en ordlös men intensiv känsla av betydelse, som om energin som genomsyrade de många undre lagren skiner igenom till ytan.

Utställningen tar plats i aftonstjärnans ambivalenta ljus. I vissa målningar skymtar vi den, rosa, lila eller svart, strålande över scenen nedan. I samtliga målningar kan vi känna dess närvaro i den parallella existensen av mörker och ljus. Ting och människor, omgivna av nattsvart mörker, glöder likt osynligt bläck i ultraviolett ljus.

Hesperus är ett annat namn för den himlakropp som vi kallas Venus. Synlig precis efter solnedgången är Hesperus, enligt grekisk mytologi, bringaren av den annalkande natten. Ett ögonblick av förvandling följt av mörker. Hans halvbror, Phosphorus, ansågs vara hans motsats: synlig i gryningen välkomnade han ljuset av den kommande dagen.

Okänt för de antika grekerna var att Hesperus och Phosphorus var en och samma. För dem – liksom för oss – dyker de upp på var sin sida om natten, och det visar sig att Venus är både aftonstjärnan och morgonstjärnan. Två halvbröder, en gång representanter för två motsatta poler, har blivit sammanslutna. Faktum är att de alltid varit det.

Det är den stjärnan som lyser över den här utställningen. Den signalerar varken det kommande mörkret eller gryningen, utan de motstridiga krafter som ständigt verkar inom och omkring oss. Avslöjande och döljande, klarhet och kaos, måne och skugga.

Adelgren fann historien om Hesperus genom den amerikanska poeten Louise Glücks dikt ’Vespers’, som i sin tur fått sitt namn efter en liturgi för kvällsbön i olika kristna traditioner. Här tycks diktjaget be en nyckfull Gud om de jämna väderförhållanden som krävs för att odla tomatplantor, och beklagar ”de kalla nätter som kommer/ Så ofta här, medan andra regioner får/ Tolv veckors sommar”.

Glücks dikt är en av många skrivna texter som tar sig in i Adelgrens målningar via en sidodörr. Hon målar aldrig av Glücks förtvivlade protagonist eller dennes tomatplantor, inte heller Moby Dick eller köpmännen ur den indiska romantiska poeten Sarojini Naidus ”In The Bazaars of Hyderabad” som hon också läste när hon skapade dessa målningar. Men texterna förblir lagrade inom henne och sipprar oundvikligen in i verken.

När hon målar, kommer Adelgren i kontakt med allt detta: de vardagliga motiven, texterna som hon läser, såväl som med historien om Venus.

Det finns inget sätt att dra solklara paralleller mellan de olika inspirationskällorna och elementen som återfinns i målningarna. Det liknar egentligen inte alls någon som man skulle kunna kalla för källmaterial. Det är snarare en atmosfär som omger konstnären – och som genomsyrar både henne och hennes verk. I den här utställningen omsluter den även oss, badande i Hesperus märkliga ljus.